Nytt kapitel, bäbis

11 månader

Månadsdagen sprang förbi. Såklart uppmärksammades den med både månadsbild och vägning på Bvc. Mini väger nu 9380g, gått upp ca 100g sista månanden. Mindre än tidigare men förståeligt då han rör sig än mer och pausat maten något under en veckas tid.

Jag älskar tiden just nu! Benjamin är så rolig, underbart att bara sitta och titta hur han bit för bit upptäcker världen. Senaste månaden har det hänt galet mycket hos honom. Vet inte vart jag ska börja…

Vi fortsätter med pottningen och utökat rutinpottningen. Går på pottan både före och efter måltid. Sedan 1 februari har jag bytt bajsblöja 2-3 gånger, så skönt. Det var största motivationen till att jag började med pottningen. Härom dagen efter middagen, jag höll på att diska undan och mini sitter i sin matstol, börjar han klaga som att han vill gå ner. Jag avbröt diskningen, vi gick och tvättade oss och sedan satte han på pottan. Insåg då att det var det han försökte säga, att han behövde gå på pottan. Så häftigt tycker jag!

Han övar för fullt att gå, hitta balansen och som smått börjat intresserat sig av att försöka dra sig upp. Han har lyckats dra upp sig två gånger hittills. Lilleman gör ju det mesta i ”fel” ordning. Från masa, till hasa på rumpan till i stort sett gå. Däremellan, hur han ska ta sig mellan de olika positionerna det vet han inte än. Jag tänker att han gör på sitt sätt och att det i slutändan kommer leda till att han gå, springa, ligga, krypa osv.

Jag älskar mars! Graderna är inte super kalla, snön ligger fortfarande vit, solen har börjat värme. Vi har varit ute och lekt i snön några gånger, han älskar det! Blir lika arg varje gång jag säger vi ska gå in. Ser fram emot våren och sommaren, oj så vi ska leka och upptäcka naturen.

Hans ordförståelse blir större och större. Än om han fortfarande bara säger mamma och pappa och pratar non stop sitt bäbisspråk, är han till 100% med på det mesta jag säger till honom. Han gör sina ljud när han håller med om något, visar tydligt om han inte vill och tittar ofta med blicken mot saker jag pratar om. Jag är förundrad.

Han firade in sin 11-månaders dag med att kräkas på kvällen. Jag tror det var en reaktion på alla tänder som är på väg att spricka igenom. Han har fyra tänder och fem till är på g. Dagen efter var han som vanligt igen, låter inte som magsjuka. Dagarna efter var jag dock orolig, stressad att han skulle kräkas igen. Minst lilla konstiga ljud han gjorde, höll jag andan.

Som sagt, dagarna med mini är fantastiska. Jag är så tacksam att få göra denna resa och följa honom i allt han gör och upptäcker. Helt ofattbart att han snart är ett år, det är nyp-mig-i-armen och stoppa-tiden varningar på det!

Mannen bor och jobbar i Stockholm. Vi gör videocall varje dag och han pratar alltid med Benjamin, som verkar känna igen honom. Varje gång han ser honom, säger han ”pappa” och lutar sig fram mot telefonen för att pussa den. Han skiner alltid upp så snart han hör hans pappas röst. Jag hoppas de knyter band än om de inte ses fysiskt så ofta.